HästbiologiHästar utvecklar starka och långvariga band mellan individer , starkast är banden mellan mor och dotter .Hästhjordens uppbyggnad grundar sig på dessa familjegrupperingar . Fölet följer sin mor ända från födseln och går sällan mer än några meter från henne . Fölet uppfostras också av de vuxna individerna . Detta kan jämföras med småkalvar , som ute med flocken oftast ligger på ett skyddat ställe tillsammans med sina jämnåriga medans mödrarna betar på avstånd .
Unghästar blir mer svårtränade om de ej fått ta del av den naturliga flockuppfostran .
Fölet bör få dia så länge som möjligt . Stoets arbete , mjölkmängd , ev. ny dräktighet mm får avgöra . Vid 3 veckors ålder bör fölet få fast foder ss. fint klöverhö , krossad havre , vetekli eller linfrömjöl . Bäst är det att låta sto och föl gå på bete .
6-8 veckor efter fölningen kan stoet åter sättas i lättare arbete igen . Men högst 2 timmar på för och eftermiddag . Går fölet med i arbete , får man tänka på att det inte blir överansträngt . Ett otränat föl kan lätt få muskel lidanden av att gå fram och tillbaka en hel dag .
Men man får också mycket gratis vid denna hanteringen :
Behandlingen av unghästen ligger i hög grad på det psykologiska planet . Därför skall man uppträda vänligt men bestämt mot hästen , så att han förstår vad det är frågan om , och vet vad han skall rätta sig efter . Däremot skall man aldrig bestraffa en otämjd häst . Många ovanor hos hästarna beror på felaktig behandling av unghästarna .
Det är viktigt att man tidigt vänjer unghästen vid alla de moment han som fullvuxen kommer att komma i kontakt med . Då och då bör man lyfta upp och inspektera hovarna på fölet (0-8 mån). Är verkning av hovarna behövlig , utförs den givetvis tex vid spesifika felväxningar. Annars under hela unghästperioden sköts hovarna med normala intervall .
Fölet bör vänjas vid grimma och uppbindning , och det är lämpligt att redan på ettåringen börja med betselpåläggningen . Denna brukar gå bra , även om milt våld behöver tillämpas ibland .
När hästen vant sig vid betslet kan man börja leda honom . Både grimman och huvudlaget måste då användas .Hästen leds i grimman och vänjs vid att ha ett bett i munnen för att förenkla vidare inkörning .
Efterhand får man sedan börja med selpåläggningen . Det är bäst om selen första gångerna påläggs samtidigt med att hästen äter omedelbart efter det att han motionerats ordentligt . Han reagerar då inte så mycket för selen .
Man måste dock underlätta selningen så mycket som möjligt för hästen , repetera många gånger . Se till att inga delar irriterar hästen . Led hästen med selen .
Vill man ge skakelträning på enklast möjliga sätt kan man dra en slana med sig när hästen leds till hagen på morgonen . En dunk med lite skruv och mutter eller stenar i ett rep vänjer hästen vid det som skramlar , men bind aldrig fast något vid hästen eller selen hur lugn hästen än verkar . Det måste gå snabbt att släppa när något händer .
Efter betet som tvååring är det lämpligt att börja inkörningen . Då bör unghästen vara så pass van vid selningen att förberedelserna för inkörningen kan börja på riktigt . Dessa försiggår på en lugn plats . En man , eller två om hästen är orolig (ger flockkänsla ) leder hästen i grimman med en särskild ledtöm ( longerlina ) medans kusken går bakom hästen och håller tömmarna . Han vänjer sig vid smackljud samtidigt som man lär honom lyda tömmarna . Efterhand flyttar sig medhjälparna längre och längre bak från hästens huvud , så att hästen tillslut endast dirigeras av kusken . Så småningom är hästen mogen att spännas framför åkdon , ev. efter skakelträning . Det är även lämpligt att medhjälparna återigen går med vid hästens huvud . Använd redskap som inte bullrar i början . Används linor var extra försiktig .
Vid inkörningen bör unghästen endast gå kortare stunder . Han är ofta uppspelt , trippar och spänner sig och kan lätt bli överansträngd i muskler , ben och leder .
Någon nytta kan han dock göra redan som tvååring , tex. dra en pinnharv eller välta efter sådd men aldrig mer än 3 timmar dagligen . Dessutom bör han få vistas i hage så mycket som möjligt .
Vid 3½ år kan hästen börja användas i något mera ansträngande arbeten som plöjning på lättare jordar vilket ger fin muskulatur och utvecklar rörelserna .
Vid 4 år bör han kunna gå i arbete hela dagar , men skall ändå inte användas till de mest ansträngande arbetena .
Att köra häst av Elisabeth Hjortvid
ABC om hästar av Gösta Bengtson
Hans Sidbäcks böcker om Hästhantering